Idag har det varit en del hund. Både kursdebut och hundmöte.

På kursen gick det galant. Det var endast 4 stycken på kursen, vilket jag kan tycka är jätteskönt. Det var en valp/unghundskurs vilket kan vissa fnyser åt, men kände att jag ville ut på kurs igen och någonstans ska man väl börja igen?

På kursen fanns det en boxer, en "aussie" och en bichon havanis (om jag inte stavar fel) förutom Dina. De var runt halvåret till ett år gamla och iallfall boxern och "aussien" var extremt spralliga och valpiga - precis som det ska vara.

Dina tog ingen direkt notis om de, hon tyckte det var lite skoj med spralliga hundar, men sedan var det inte mer med det.

Vi tränade en del kontakt (inga som helst problem), passivitet (enkelt för Dina) och ligg. Hoppas att det kommer bli givande för framtiden. För mig är detta repris, men för Dina är det ju faktiskt ganska nytt detta med kurs, så får ge henne det chans innan jag ger mig på någon tävlingslydnad  :D Våran instruktör känner ju mig och vet att jag vill ut och tävla så hon formar sin träningsplan för oss efter det - härligt.

När vi kom hem gick jag och Dina för att möta en kompis till mig med sin flat, som sagt i tidigare inlägg.

Det blev inte riktigt som jag hade tänkt mig .. Ville kan helt enkelt inte vara i närheten av denna hanen - that´s it. Han har enorma problem med just stora (.speciellt de ganska dominanta.) hanar(na).

I alla fall, denna flatten är en superduper go kille som verkligen inte vill någon illa och aldrig visat aggresivitet - och inte nu heller.

Men jag märkte en ny sida hos honom idag: han är dominant utav bara fanders :o                        Han gick rätt fram till Dina med hög svansföring och liksom verkligen "ett-årig-testeoron-hane-här-kommer-jag"-attityden och liksom bara brötar på henne - trots att han är 3½ år tror jag. Dina blir verkligen extremt överaskad och ganska chockad och springer en bit och jag blir faktiskt (kanske dumt nog) arg på flatten, jag kunde inte hjälpa mig själv.

Vi kopplade båda hundarna på mitt förslag och så bara travade vi på - inget puttinuttande eller arga tag - bara gå. Dina var fortfarande extremt osäker på denna burdusa hane så jag och Dina gick fram och tillbaka förbi flatten, kampade med leksak och allt för att jag liksom skulle "få upp henne" och få henne strunta i den brötiiga flatten.

 Tillslut var hon betydligt mera självsäker och gick bredvid, men fortfarande var han obehaglig. Vi traskade vidare och gjorde om övningarna hela tiden och jag snackade med flatten, sedan med Dina och så tillbaka igen osv. -för att hon skulle förstå att jag inte uppfattade honom som ett hot.

När vi skilldes åt så kunde jag och Dina stå bredvid flatten. Visst- hon visade lugnande signaler och så, men hon satt där. Vi ska göra om det här regelbundet och inte låta de "hälsa" alls på något vis utan bara gågågågågå tills Dina slappnar av.
Jag kräver inte att hon ska leka oh nej! Men jag vill att vi ska kunna gå bredvid tillsammans på promenad.

 Kanske dumt av mig att inte bara gå direkt när vi träffades, men jag hade verkligen ingen aning om att han var så himla dominant utan tänkte att bara vi slipper att "maka ihop" de så blir det inget bråk, eftersom flatten är grymt go egentligen.

När flatten med min kompis hade gått så var Dina precis som vanligt och vi mötte två hundar i centrum: nema problema! Hon var precis som vanligt. Så det kommer att lösa sig - helt klart. Man lär sig av sina misstag också - inte alltid lita på att den andre hunden reaggerar samma på alla hundar.

Imorgon är det måndag. Ny vecka - nya möjligheter :D 

Oj så optimistiskt, känner mig inte alls sådan ... Men man kan ju försöka göra det bästa av det. Imorgon tror jag att jag ska klicka in någon bra självkänsla-höjande övning. Kanske lägger jag ett spår också, men det är inte säkert.

Vi hörs!