Ska förhoppningsvis aldrg mer önska väder på bloggen. Förra gången bad jag om barmark. Vad får jag se? Snöstorm!!! 
Okey, kanske tar jag i nu, men ah det går upp mot "Örebro-måttet" nu - haha - och man sitter och undrar över varför inte det kunde vara såhär på julafton?!: mörkt, kallt och massa snö.

Men skam den som ger sig - jag med hundar tog oss ut i en av skogarna där det finns tätt med snö och där lade jag två mini-spår. Det fick bli mini även för Ville, för jag hade ju egentligen inte tänkt spåra med honom utan bara med D så det fick bli ett tröstspår så att säga. hehe .. annars skulle han nog klättra upp i trädet av ren upphetsning över att han måste sitta stilla och TITTA PÅ när någon ANNAN HUND spårar .

Jag band helt sonika upp båda vovvarna i ett träd och lade de två spåren. Ganska mycket pip, skrik och ylande, men jag lät de hållas. Det var bara jättelite snö på marken, vilket ju fakttiskt var till min fördel för då såg jag ju exakt var jag hade gått och kunde se hur noggranna de var.

Villes spår fick bara några få vinklar och 3 apporter. Han var extremt upp i varv innan spåret (precis som vanligt) och jag hade ett sjå att vänta ut honom tills han åtminstonne inte skrek av iver - heheheee ...!

I vilket fall var han ganska så slarvig, antagligen för att spåret knappt hade någon liggtid alls och därmed yrde väl doftmolekylerna i ett enda moln, för han slog och sprang hela tiden (en himla tur att man inte satsar på att tävla med honom ... host .).

I vilket fall som helst - han hämtade apporterna snyggt och belöning blev det ju ändå  :)

Dinas spår blev ju ännu kortare och hennes och mitt första tillsammans! Hon var mycket intresserad av Villes men tillslut förstod hon att det fanns ett "rent" till henne med  ;)     På med splitternya spårselen och lina och så "spåår ...". Jisses hamalia vilken himla skillnad från Ville-sprätt säger jag bara!!! Noggrann, lugn och stadig! Visst, det var ett kortkort spår och hon var lite osäker, men vad gör det - det var ju första spåret tillsammans med mig! Hon rundade ett träd åt fel håll en gång, men hon var enormt fokuserad och liksom cool. En fröjd för ögat!    :D   

Som belöning blev det bacon-ost på tub och "springa-efter- lek-boll" - oh så uppskattat!

Hoppas verkligen att hennes fina teknik håller i sig (hehe kanske svårt att förstöra?) och att hon kommer tycka det blir roligt med spår i fortsättningen med.

När vi kom hem kände jag att både jag och Dina fortfarande var lite rastlösa så jag bestämde mig för att ta med henne in till staden! Miljöträning är aldrig fel!

Sagt och gjort, vi tog både buss och spårvagn till Slottskogen! Hade knappast blivit förvånad om hon inte ville gå på den skrangliga spårvagnen, men alltså inte ett pip under hela resan! :o totalt cool trots ett himla massa slammer i kurvorna så att till och med jag hajade till en gång. Jättehärligt för mig som kommer att vara/är åker buss och annan kommunaltrafik såpass ofta.

Det var himla roligt för överallt drar Dina blickarna till sig och folk liksom lyser upp och ler mot henne - roligt! :D

Jag var dum och gick av en hållplats för tidigt, men vi fick oss en härlig promenad. Dina tyckte det var litelite läskigt när bilarna kom flera stycken snabbt bakom henne, men absolut inte värre än att hon bara sneglade bakåt - oh nej.

I Slottskogen var det som vanligt supermycket folk - speciellt hundar! D var som vanligt helt ointresserad av de utan snarare ville åt lek-bollen heeela tiden - hehe.

Så hmla bra Slottskogen - finns stora stora ängar att leka och träna med hunden, skog att gå i, massvis med människor att träna "på" om man behöver det, barn, vilda djur ja allt man kan önska sig för bra miljöträning och träningsplats om du frågar mig   ; ) 

Vi tränade

•  skall (som hon för övrigt blivit riktigt snajsig på - inte alls mycket pipskall längre utan hon börjar få fram äkta schäferskall! (:  ),
•  vänstersvängar i fritt följ (vilket går mycket bra. Jag får vara tydlig med överkroppen så att hon hänger med i förväg. Häftigt att det betyder så mycket egentligen, kroppsspråket)
• inkallande vilket gick helt okej. Hon börjar koppla orden till att springa - hihi. Vi tar ett steg i taget, sakta men säkert :D

 ... och så lattjade vi med bollen, helt enkelt! Allt kan ju inte vara träning ;)

 Inga som helst problem med att vara lös trots allt folk runt om i parken utan det var snarare andra hundägare som kastade boll med sina hundar som var frestande, men inte mer än att hon tittade till när hon gick i koppel - vilket är skönt.

Resten av dagen har bara varit kisseturer och slappande framför dumburken. 
Imorgon blir det hundkurs och möte med en kompis till mig hund - en stilig flat coated retriver-kille!  ;)        Defenitivt rapporterande om det!

Ha det!